Photoshop 1.0 och de tidiga Macintosh HIG

Efter att ha delat en länk till Computer History Museum’s publicering av Photoshop 1.0:s källkod förra veckan, tillbringade jag en stund med att bläddra igenom de ursprungliga Photoshop-manualerna. Jag hittade en skärmdump av dialogrutan där du angav ditt serienummer och postade den på Mastodon, med texten: Om du är irriterad över något som uppenbarligen är fel med denna dialogruta från Photoshop 1.0, då är du min typ av person. (Ännu mer om du, precis som jag, minns att du blev irriterad över detta vid den tiden, när du angav ditt knäckta SN.) Vilken härlig tråd det genererade, full av skärmdumpar från tidiga versioner av HIG. Sidnot: Jag skulle äta min hatt om Alan Dye visste vad som var fel och äckligt med denna dialogruta. Det här är precis den typen av svettande detaljer kring idiomatisk användbarhet som ofta har varit fel i Apples mjukvara under det senaste decenniet. Svaren från Dye och hans kollegor skulle, jag vågar påstå, vara att de skulle himla med ögonen och avfärda det med en "Vem bryr sig om vad UI-riktlinjerna var för fyrtio jävla år sedan?" avfärd. Här är saken. Stilar har förändrats i takt med att tiden har gått. Tekniska möjligheter — skärmupplösning, färg — har utvecklats. Men de grundläggande idiomen för bra Macintosh UI-design är tidlösa (och många av dem borde tillämpas på Apples andra plattformar). Dessa idiom är som grammatik. Slang förändras. Språk rör sig alltid framåt. Men många viktiga idiom är så grundläggande att de inte förändras. Stilar och tekniska framsteg har också utvecklats över tid inom film och tryckdesign, men de grundläggande principerna för bra film och grafisk layout är tidlösa. Endast en dåre avfärdar den kollektiva kunskap som har förts vidare av dem som kom före oss.