Min favoritrecension av M5 iPad Pro

Riley Hill är en av mina favoritförfattare som fokuserar på iPad, och han har just recenserat den nya M5 iPad Pro på sin SlatePad-blogg. Det är absolut värt att läsa, men som en avdankad iPad-entusiast kunde jag inte låta bli att kommentera ett par saker. Tillsammans med stöd för hög uppdateringsfrekvens kommer stöd för Adaptiv synkronisering. Principen bakom detta är densamma som Apples ProMotion. Uppdateringsfrekvensen på den anslutna monitorn kan dynamiskt ändras baserat på det aktuella innehållet. Detta bidrar till hur smidigt det känns att flytta musen och rulla fönster på monitorn. Det bör också, i teorin, förbättra spelprestanda på externa skärmar eftersom spel kan dra nytta av denna teknik, på samma sätt som de gör på PC och konsoler. Jag känner inte till några iPadOS-spel som ens stödjer att köras på en extern skärm, men all variabel uppdateringsfrekvensstöd de har byggt in för att stödja ProMotion borde fungera på stödda skärmar. Det här är så klassiskt för iPad för mig: "iPadOS kan tekniskt sett göra denna coola sak… inte för att jag kan peka på något som gör det". Sedan den första iPadOS 26-betan har jag försökt använda min iPad med en extern monitor mer, och det faktum att spel bokstavligen inte verkar kunna köras på den externa skärmen var en riktig chock för mig. Ärligt talat, jag finner läget för extern skärm på iPad verkligen chockerande. Många appar fungerar helt enkelt inte bra, musaccelerationen känns väldigt konstig, Kontrollcenter kan öppnas på den externa skärmen men visas på iPad-skärmen (VAD?), Spotlight fungerar ungefär 40% av tiden, du kan inte spela in skärmen på den externa monitorn, det är oklart på vilken skärm nya fönster kommer att öppnas, och åh ja, iPad:en kan inte användas i "clamshell-läge" eftersom… ja, jag antar att hur skulle du annars få tillgång till Kontrollcenter? För alla förbättringar av fönsterhantering i år, finner jag det verkligen frustrerande hur obehagligt jag tycker att det är att använda läget för extern skärm. Jag skulle hellre arbeta från min 11" iPad än använda den med min 32" monitor, vilket är galet. Varför spelar detta någon roll när det nya fönsterhanteringen ger mycket mer flexibilitet på många andra sätt? Tja, det visar sig att om du inte använder en 13-tums iPad, så finns det inte riktigt tillräckligt med skärmutrymme för att ha flera appar öppna samtidigt. Även om du utnyttjar funktionen för fönsterkakling, är fönstren nästan för små för att vara användbara. Detta resonerar också med mig och jag tror att det talar till mina blandade känslor kring det nya fönsterhanteringssystemet. Jag förstår helt hur detta skulle fungera och vara användbart på en 13-tums skärm, men på en 11-tums iPad vill jag aldrig någonsin använda flera fönster samtidigt.