macOS 26 Tahoe recension: Kraft under glas

macOS 26 Tahoe är två saker på en gång: Det är den bredaste och mest produktivitetsfokuserade uppdateringen för macOS på flera år, samtidigt som det också tar skada av Apples bredare designambitioner på sina andra plattformar. Det innehåller den största uppdateringen av Spotlight någonsin, inklusive direkt åtkomst till appåtgärder och Apples första inbyggda urklippshanterare. Genvägar lägger till djup automatiseringsstöd och direkt åtkomst till AI-modeller, vilket förändrar spelet för många aspekter av Mac-automatiseringsproduktivitet. Dessa är funktioner som kommer att glädja Mac-användare och hjälpa dem att arbeta bättre. Tyvärr kommer de att vara produktiva medan de använder en justerad design som inte alls är lika framträdande som den är på iPhone och iPad, men som ändå måste klassas som en nettoförlust för Mac. Mina ögon glider över Jag går rakt på sak: Om du är orolig för att uppgradera till macOS 26 Tahoe på grund av Apples "flytande glas"-design, behöver du inte vara det – det är mestadels en mindre omdesign som inte riktigt förändrar hur Mac fungerar, och efter några veckor kommer du mestadels inte att märka det. Macens utseende har uppdaterats för att passa in med Apples nya design, men det var uppenbarligen inte en stor prioritet. Beroende på hur du känner för "flytande glas" kan detta vara en bra sak – kanske mer fokus på Mac skulle ha lett till en stökigare och mer störande design. Det känns lite som att Apple har gjort precis tillräckligt för att påstå att Mac är en del av den flytande glasrevolutionen, utan att faktiskt lägga ner allt arbete som krävs på andra plattformar. Ja, överallt där du tittar finns det verktygsfält med knappar som har den rundade looken av flytande glas. Men på Mac är de bara livlösa, vilket är synd, eftersom verktygsfält finns överallt i macOS. Knapparna på iOS och iPadOS animerar när du rör vid dem, skakande som en skål med gelé. De är genomskinliga, så innehåll glider under dem, vilket bidrar till den glasiga effekten. De flesta verktygsfält med flytande glas känns överhuvudtaget inte glasiga. I Finder, till exempel, finns det i princip inget av det. På de flesta ställen ser verktygsfälten bara ut som platta ljusgrå ovaler som separeras från en funktionlös vit eller grå yta av en generisk skugga. Ibland, när man rullar innehåll under verktygsfälten, kommer de till liv och verkar ge den effekt som Apple vill ha, men de flesta Mac-appar fungerar helt enkelt inte så, eftersom det viktiga innehållet finns i fönstret, inte glider genom verktygsfältet. Några av aspekterna av den flytande glasdesignen är ganska smarta: I sin ideala form kan ikoner grupperas i små bubblor som svävar ovanför gränssnittet, och kan till och med animera när lägen ändras. Det är inte en dålig idé, eftersom ikoner inuti bubblor ger dem en viss djup som en helt platt design inte kan erbjuda. Jag saknar inte att ha ett verktygsfält fullt av likgiltiga glypher som kanske gör något när jag klickar på dem, vilket har varit tillståndet på macOS under ganska lång tid. I Safari, till exempel, tycker jag att de olika samlingarna av verktygsfältsknappar ser ganska bra ut.