★ Bernie Sanders: Ideolog och ekonomisk okunnig

Bernie Sanders, som postade på Twitter/X i torsdags (klaga inte på mig att han inte använder sitt Bluesky-konto): Företagsgirighet är Tim Cook, den miljardär som är VD för Apple, som påstår att det är "oundvikligt" att höja priserna på Apple-produkter med över 200 dollar efter att företaget gjorde 112 miljarder dollar i vinst förra året och spenderade 310 miljarder dollar på aktieåterköp. Dessa prishöjningar är inte oundvikliga. De är oacceptabla. Det är svårt att förstå hur någon kan posta detta och inte ifrågasätta det rimliga i att ett företag spenderar tre gånger sin årliga vinst på aktieåterköp. Det är teoretiskt möjligt, antar jag, men uppenbarligen ohållbart. Ett företag skulle behöva bränna igenom en kassareserv eller ta på sig enorma mängder skuld för att spendera tre gånger sin vinst på något. Det är meningslöst. Någon som inte överväger rimligheten i dessa siffror borde förmodligen inte uttala sig om något som rör ekonomi. Och självklart lämnar Apple in en årlig rapport till SEC, som lätt kan sökas på nätet, vilket tydligt visar att företaget spenderade 89 miljarder dollar på aktieåterköp förra året och betalade aktieägarna 15 miljarder dollar i utdelningar. Dessa siffror är rimliga för ett företag som tjänade 112 miljarder dollar i vinst. Jag misstänker att Sanders är så okunnig om grundläggande ekonomi att han ser ampersanden i sin tweet som additiv — att Apple gjorde 112 miljarder dollar i vinst och spenderade 310 miljarder dollar på återköp och därmed hade något som liknade 420 miljarder dollar "i svarta siffror" med vilket de kunde täcka kostnaden för stigande RAM- och SSD-komponenter. Men de är inte additiva. Aktieåterköp är köp. Om Apple faktiskt hade spenderat 310 miljarder dollar på aktieåterköp förra året — vilket, för att upprepa, de absolut inte gjorde — skulle till och med Karl Marx kanske ha ursäktat dem för att höja priserna på sina produkter i år, eftersom de skulle befinna sig i ett hål på 200 miljarder dollar som de behövde ta sig ur. Men sådana bekymmer, uppenbara för alla som tagit en Ekonomi 101-kurs på universitetet, stoppar sällan ideologer. Låt oss bortse från Sanders faktamässigt felaktiga och nonsensartade siffra på 310 miljarder dollar och bara överväga detta allmänna scenario: Ett företag tillverkar en produkt som består av väsentliga komponenter som de måste köpa från leverantörer. Något händer — utanför företagets kontroll — som gör att dessa väsentliga komponenter stiger kraftigt i pris. Därför ökar kostnaden för varorna för företagets produkt avsevärt. Vad bör företaget göra? Höja priserna och överföra dessa ökade kostnader till sina kunder, och därmed behålla samma nivå av vinst för sig själva? Eller hålla priserna stabila och ta dessa kostnader, acceptera lägre vinster eller till och med negativa marginaler, så att kunderna förblir opåverkade? Man kan ha filosofiskt konsekventa åsikter i båda extremiteterna. I ena änden, tron att affärer är affärer och högre kostnader rättmätigt resulterar i högre priser som överförs till kunderna. I den andra änden, tron att företag bör sätta sina kunders välfärd före sin egen vinstjakt.