En PC-användare spenderar två veckor med MacBook Neo

Som miljontals människor runt om i världen har jag ett blandäktenskap: Jag har länge använt Macs, men min fru Kats persondator är en Windows-PC. Den kategoriseringen är dock inte helt rättvis – för Kat använder också en iPhone och bär en Apple Watch varje dag. Vi har en Apple TV i vardagsrummet och en HomePod mini i köket. Hon är definitivt ingen främling för världen av Apple-enheter. Om något, så är den Lenovo-laptop som mestadels bor under vår TV den udda fågeln i huset. När vi köpte den laptopen för hennes personliga bruk för ett år sedan var priset en av de främsta drivkrafterna – fram till MacBook Neo, var datorer i prisklassen runt $500 ett marknadssegment där Apple helt enkelt inte konkurrerade. Men när Neo kom förra månaden tänkte jag att detta verkade vara en idealisk tid att se vad som skulle hända om vi utnyttjade Apples två veckors returrätt och försökte ersätta hennes personliga PC med en Mac. Så jag sprang ner till vår Apple Store en söndag och plockade upp en Indigo MacBook Neo med 512GB lagring för att hon skulle kunna testa den. Detta var dock inte bara en möjlighet för henne – det var också en chans för mig att se hur det var för någon som mestadels bara använt en Mac i förbifarten att ändra sina vanor och använda den på heltid. Resultatet var, ärligt talat, upplysande. Förutom att skriva ner några tankar om vårt experiment har vi också spelat in en podcast där Kat och jag diskuterade hennes upplevelse, inklusive vad som övertygade henne och vilka områden som inte riktigt fungerade för henne. Att göra bytet En sak som slog mig när jag först hjälpte henne att ställa in MacBook Neo var acklimatiseringsprocessen. Det finns många saker som vi långvariga Mac-användare tar för givet som sättet saker fungerar på, men om du byter från en annan plattform kan de verka inte bara otydliga, utan rent av fientliga. Till exempel märkte jag att hon stötte på många problem med tvåfingerklickande. Apples pekplattor anses ofta vara de bästa i klassen, men de kan vara chockerande för någon som inte är van vid dem. Hon skulle ofta av misstag få upp kontextmenyer, eftersom hon är van vid att vila sitt andra finger på eller nära pekplattan medan hon klickar. Detta är en av de vanor som helt enkelt tar tid och muskelminne att anpassa sig till, men det kan definitivt komma i vägen när allt du försöker göra är att klicka på en knapp. Ibland finns det större skillnader som bara behöver läras om. Till exempel har Windows länge haft ett mycket tangentbordsdrivet gränssnitt där du kan få tillgång till de flesta rullgardinsmenyer utan att behöva använda en pekanordning. Även om detta tekniskt sett är möjligt i macOS, är det inte riktigt detsamma: antingen måste du använda en specifik lösning som att använda genvägen Command-? för att få tillgång till Hjälp-menyn och sedan söka eller använda piltangenterna, eller så måste du aktivera macOS:s Full Keyboard Access, vilket är ett extremt alternativ som verkligen kan störa användargränssnittet. Vi stötte också på några egenheter som verkade särskilt relaterade till denna upplevelse.