Surfplattor med Android som system har en tendens att klumpa ihop sig i två prisklasser. Dels en mindre grupp toppmodeller med hög prestanda och utmärkta skärmar till en prislapp på 7000-10 000 kronor ungefär. Dels budgetmodeller för runt 2500 kronor, oftast med rätt klena skärmar och processorer. Däremellan finns ett fåtal modeller, som sällan är särskilt mycket bättre än budgetvarianterna när det kommer till prestanda vilket gör de svåra att rekommendera. Samtidigt är det just i denna prisklass den absolut mest sålda surfplatteserien finns: Apples vanliga Ipad.
Att Xiaomi valt att ge sig in i just denna prisklass med sitt återinträde på surfplattemarknaden känns därför både smart och vågat. Här finns helt klart en nisch att fylla som alternativ till Ipad, men samtidigt är det tydligare vad man måste leva upp till för att kunna vara ett prisvärt alternativ.
När man använder plattan känns den dock inte som en chansning utan som ett väl förberett strategiskt drag, med ett uppenbart genomtänkt urval av vilka egenskaper som ska prioriteras och vilka som är mindre viktiga i en surfplatta. Resultatet är riktigt lyckat.
Utan mobiluppkoppling
Man märker prioriteringarna redan på vilka varianter Xiaomi Pad säljs i, eller rättare sagt inte säljs i, för den finns bara i ett utförande. Den är försedd med 6 GB arbetsminne, 128 GB lagring, ingen minneskortplats och framför allt ingen simkortplats. Jag brukar alltid argumentera för att simkortplatsen är en onödig lyx i en surfplatta, att koppla upp plattan via mobilen går med ett kryck på skärmen. Jag saknar minneskortplats, som på en surfplatta främst är användbar till att spara filmer, men 128 GB är rätt mycket lagring för en enhet du inte kommer att fota och filma särskilt mycket med. Faktiskt har plattan inte heller GPS.
Formgivningen är närmast ett skolexempel på hur man gör en enhet som känns lyxig trots billigare materialval. Baksidan är i matt plast som på den vita variant skimrar likt pärlemor. Det är svårt att skilja den från matt glas. Ramen är i kantig aluminium och plastlisten mellan skärm och ram är elegant maskerad så att den ser ut som fasslipning av skärmen.
Studerar vi ramen ser vi också en del prioriteringar och kompromisser. Här finns ett magnetfäste för tangentbord (som ännu inte säljs i Sverige) och ett annat för att ladda pekpenna (säljs separat för 1300 kronor). 3,5 mm-uttag för headset saknas, och det gör också fingeravtrycksläsare, så det är lösenord eller ansiktsigenkänning med osäkrare 2d-teknik som gäller för att låsa upp plattan. I gengäld finns här fyra högtalare som ger ett riktigt maffigt ljud om du använder plattan till att titta på film eller spela spel.
Den stora skärmen är det man vill åt med en surfplatta, oavsett om det är för att titta på film, läsa dokument eller surfa på webben. Xiaomi Pad 5 har en 11-tumsskärm med behagligt små svarta ramar runt, hög upplösning och en uppdateringsfrekvens på 120 Hz. Men det är inte en Oledskärm utan en LCD-skärm, det finns gränser för vad man kan få för 4300 kronor.
Det är i alla fall en ljusstark skärm som inte skiftar särskilt mycket i färg om du håller den i olika vinklar. Tyvärr är LCD-kristallerna i skärmen långsamma vilket äter upp större delen av upplevelsen med 120 Hz uppdateringsfrekvens i skärmen, och när jag filmar skärmen i slow motion ser man stora eftersläpningar i uppdateringen. Men lite snabbare än en vanlig 60 Hz-skärm tycker jag ändå att den känns. Jämför man skärmarna på Apples Ipad med skärmen på Xiaomi Pad 5 tycker jag att Pad 5 vinner.
Gammalt men snabbt chipset
Som jag nämnde brukar prestandan vara en akilleshäl i surfplattor med Android i den här prisklassen. Man använder billiga chipset som inte klarar av att leverera en helt njutbar upplevelse. Här har Xiaomi satsat på det originella chipsetet Snapdragon 860, som är en omgjord version av 2019 års toppchipset för mobiler och surfplattor. Chipsetet har alltså ett par år på nacken samtidigt som det bevisligen är snabbare än de flesta nya mellanprischipset som kanske eller kanske inte finns att tillgå, man kan misstänka att Snapdragon 860, ett återanvänt äldre paket, även är en elegant lösning när det råder kretsbrist i mobilvärlden. Att chipsetet saknar 5G är förstås helt irrelevant i en platta utan egen mobiluppkoppling.
Det viktiga är om plattan känns snabb, och det gör den. Den är även snabb i de prestandatester vi utför, och av en händelse visar den dessutom mer eller mindre samma prestanda som Apples Ipad.
Det är ovant att se Xiaomis användargränssnitt MIUI 12.5 på en surfplatta. Det känns som om det är ovant även för Xiaomi, för här och där saknar man lite anpassningar till surfplattemiljön. Det finns i princip inga särskilda surfplattefunktioner och ibland käns textfält lite för små för det avstånd man håller en surfplatta på. Det händer också att systemet utgår från att man använder plattan i stående läge vilket är mer naturligt för en mobil.
Men det är bara små klagomål på ett system som i det stora hela är polerat och välfungerande, låt vara med rätt stora ändringar i utseendet från standard-Android och med en del onödiga appar förinstallerade.
Kameran i Xiaomi Pad 5 är inte fantastisk, och hade den varit det hade jag tyckt att man prioriterat fel. Man behöver en kamera i en surfplatta för att fota och skanna av dokument och kanske läsa QR-koder, men man behöver det inte för att ta semesterbilderna.
Det är inte utan att jag är lite imponerad över hur smart Xiaomi kombinerar billigt och dyrt, fokus och bortprioriterat, så att Xiaomi Pad 5 känns mer påkostad än vad den är. Man har lagt tyngdpunkten på det man vill ha av en surfplatta, och jämfört med Apples Ipad känns den piggare i formgivningen och med bättre skärm och högtalare. Vill du ha Oled-skärm i surfplattan får du gå upp i pris eller köpa äldre plattor med sämre prestanda. Av Xiaomi Pad 5 att döma kommer Xiaomi att bli stora på surfplattor också.
Å andra sidan
Erik Mörner: Jag tyckte det var extra intressant att kolla in två detaljer. Dels kamerasamlingen på baksidan. Den ser ut att vara designad för två kameror, men det finns bara en. I den andra kameraplatsen står det istället text på svart bakgrund. Dessutom blev jag intresserad av hur platsbestämning fungerar i appar när enheten saknar gps. Det visar sig att i Google Maps så visar den positionen där jag senast hade wifi-anslutning.
Frågor & svar
Hur är pekpennan? Vi har inte fått chansen att testa den, men det är en aktiv penna med knappar för genvägar, och anteckningsappen i plattan har fått funktioner för att rita och skriva med pennan.
Hur är batteritiden? Klart godkänd och över snittet för surfplattor.
Är plattan tung för sin storlek? Snarare genomsnittlig. Den är inte så tung att man blir trött av att hålla i den medan man tittar på film.
Ett alternativ
Apple Ipad (2021): Apples uppdaterade Ipad är ungefär lika snabb och systemet är bättre anpassat för surfplattor, men framför allt högtalarljudet är sämre.
