Välj period
Ju längre period, desto bättre pris. Du bestämmer!
Välj hur du vill betala
Du kan alltid betala med Apple Pay, Google Pay, Visa, Mastercard och Amex.
Med engångsköp kan du även använda Swish och Klarna.
Första generationen av iPad mini kom 2012, samtidigt som man då släppte fjärde generationen av iPad. Hårdvaran på insidan av iPad mini var på den här tiden sämre än i riktiga iPaden, den låg två generationer efter. Det var alltså en budgetversion av vanliga iPad med typ mindre av allt. Man uppdaterade iPad mini en gång om året till generation fyra, som släpptes 2015. Sedan glömdes modellen bort. Ingen på Apple verkade älska den lilla enheten, som man inte riktigt visste vad man skulle göra med. Istället släppte man iPad Air och iPad Pro och var nöjda med livet. 2019 fick iPad mini äntligen lite kärlek, med lite nyheter på insidan. Jag gillade den skarpt, att ha en A12a i den lilla formen var rätt imponerande på den tiden. Den fick liksom nytt liv, men den då sju år gamla formen blev inte intressantare för det. Och i mångas ögon var det här nog fortfarande en enhet som var mindre, billigare och långsammare än storebrodern. Nu har det gått två år till och iPad mini fyller snart 10 år. Och äntligen har den fått nytt liv! På något sätt så håller iPad-serien ihop nu med mini, Air och Pro som alla har samma form. Apple borde för övrigt ha döpt iPad Air till bara iPad och börjat kalla iPad för iPad Classic eller iPad SE eller nåt.
Fantastisk och lätt hårdvara
Stilen är alltså ingen överraskning men några skillnader från iPad Air finns det. Man har flyttat på knapparna och de sitter inte där de brukar. Anledningen är att pennan måste få plats längs den sidan och då har knapparna knuffats över kanten. När Steve Jobs presenterade iPad en gång i tiden så sa han att det finns inget rätt sätt att hålla den, och det gäller ännu. Det gör det en smula knepigt för volymknapparna (vad är upp och vad är ner?) men det har Apple löst genom att ändra detta beroende på hur man håller den. Fungerar ypperligt och helt naturligt.
Touch ID på hemknappen
Den tredje knappen används för att väcka och släcka iPaden och precis som iPad Air finns inte face-id utan istället är det Touch ID som gäller. Om man slänger in minst två fingrar, en på varje hand, så fungerar detta helt ok. Jag gillar fortfarande Face ID bättre, men man vänjer sig med Touch ID. Även om man missar ibland.
En gnutta större skärm
När man kickar igång iPaden så väcks skärmen på 8,3 tum till liv. Den är en gnutta större än tidigare (upp från 7,9 tum) och formatet har förändrats en smula. Tidigare var upplösningen 2048x1536 pixlar och nu är det 2266x1488 pixlar. Alltså lite lägre, lite bredare. Vilket syns i de flesta spel just nu som inte använder alla pixlar, men det ordnas med en enklare uppdatering. Förutom en massa hål för högtalarna (två stycken, så stereo på riktigt när den ligger ner) så hittar vi USB-C för att ladda och stoppa in tillbehör och kopplingen till pennan. Pennan är förresten lite, lite tjockare än själva iPaden (som är 6,3 millimeter tjock), men trots det fungerar den att lägga mot bordet när pennan är på. Just ja, pennan är av den andra generationen som fästs med magnet på sidan. Två kameror finns, båda på tolv megapixlar. Man ska ju inte fota med en iPad, det är sen gammalt, men att ha en duglig kamera (och det är den!) är inte negativt direkt.
Ingen smart connector, inget tangentbord
Vi saknar dock en smart connector, kontakten som Apple använder på andra iPads för att koppla in tangentbord. Apple har heller inte något fodral med tangentbord till iPad mini vilket är tråkigt. De tycker inte att man hade kunnat göra något bra tangentbord i den lilla storleken och det är kanske sant, men avsaknaden av en smart connector gör att tredjepartstillverkare måste göra tangentbord som laddas och håller på, och det är trist. Mjukvarutangentbordet på iPad kommer jag förresten inte överens med utan gör Gboard istället. Ett tips om du också trycker på jordgloben istället för shift när du försöker skriva. Det finns inget tangentbord, men väl ett fodral. På Apple-språk heter det Smart Folio och kostar 795 kronor. Vi saknar också, precis som på iPad Air, en ljudingång. Det är inte hela världen, även om det är lite synu.
A15 på insidan, men är den strypt?
iPad mini må i början av sitt liv haft lite sämre A-chip än större iPads, men nu är faktiskt iPad mini den med bäst chip av de som inte är Pro. Men något är lurt. I Geekbench CPU-test så får iPad mini och iPad Air (som har A14) nästan precis samma poäng, vilket betyder att den presterar sämre än iPhone 13. Det är inte dåligt, men det borde vara bättre. A15 finns i två versioner där den ena (som finns i iPhone 13) har fyra GPU-kärnor och den andra (som finns i iPhone 13 Pro) har fem GPU-kärnor. iPad mini har som iPhone 13 Pro fem kärnor och det märks i Geekbench GPU-test. Nu räcker kraften i denna så att det räcker och blir över, men det är lite skumt.
Men strunt i det, hur är den att använda?
Egentligen är det inte så stor skillnad mot förra generationen, det är fortfarande en lätt enhet som är skön att hålla i och hålla på med. Men det är så klart härligare med ny form och den känns greppvänligare än tidigare. Hugo var lite fundersam över om den skulle vara lika lätt att hålla i som tidigare versionen, men det är inget problem. Kanterna är ju inte på tre millimeter direkt.
Formatet är fantastiskt!
Så är det bara. Den är tillräckligt stor för att vara mer än en telefon och för att leverera en iPad-upplevelse, alltså att appar kan ha flera kolumner och mer yta. Samtidigt så är den tillräckligt liten för att vara greppvänlig och det är till exempel en fröjd att spela på den.Lätt är den också. Jag har precis recenserat en hög med iPhone som alla blev ännu tyngre i år, men nya iPad mini är lättare än föregångaren. Inte mycket, bara 10 gram, men ändå. Wifi-modellen väger in på 293 gram och 5G-modellen på 297 gram. Speciellt utan fodral känns den fjäderlätt. Det gör också att den kan vara med, precis hela tiden. Och därmed användas ofta. Den mindre storleken gör faktiskt den här mer personlig och intim än en iPad Air. Som en god bok eller ett anteckningsblock. Nu är jag inte läsare, men nyheter, Reddit och Twitter är väldigt härligt att inta på denna. Med pennan på sidan kan man använda den för att navigera runt. Inte för att det behövs, utan för att det är härligt. Och med pennan i hand är det inte långt till att använda pennan för att vara lite kreativ. Även här tycker jag att formatet är perfekt, det känns som världens bästa skissblock. Som aldrig tar slut på sidor. Eftersom den, förhoppningsvis, alltid är med dig så är det också den bästa extraskärmen. I dessa tider när vi ofta kör videokonferens kan det vara skönt att köra det på en enhet och ha datorn för sig själv. Eller bara prata med dina vänner på iPaden istället för den lilla telefonen. iPad mini har fått något som iPad Pro fick för ett tag sedan, Center Stage. Det är helt enkelt en grej som gör så att du alltid är i fokus när du kör videokonferens. Man har satt en kamera med väldigt vid vinkel på iPaden och så beskär den bilden så att du alltid är i fokus. Tramsigt kan man tycka, men det är väldigt härligt och fungerar lysande.
Bättre, men dyrare
Så blir det ett köp? Tyvärr så blev iPad mini inte bara bättre i nya formen utan också dyrare. Prislappen börjar på 5995 kronor nu för tiden och det är en slant. Till det vill man kanske ha ett fodral för 795 kronor och en penna för 1495 kronor. Den senare kan man i och för sig köpa till senare, men det blir ändå en slant. På köpet får man 64 GB lagringsminne, vilket räcker beroende på vad du ska använda den till. Ska det du hålla på och redigera film på den så behövs utrymme, att växla upp till 256 GB kostar 1800 kronor. Sen kan man lägga till 5G (både SIM och eSIM stöds) för ytterligare 1800 kronor. Personligen skulle jag spara de pengarna och koppla via telefonen, det är hur smidigt som helst.